När glömde vi bort sömnen?

Svd Idag skriver idag en artikel om hur man hittar balans i sitt liv. Man refererar ända tillbaka till medeltiden om tankegångar kring vad som behövs för ett gott liv:

1. Vita activa, ett aktivt liv, ­arbete, tillverkning
2. Sömn
3. Vita contemplativa, ett liv i begrundan, för kontakt med sig själv, omgivningen, naturen, ­högre makter

Stressforskaren Aleksander Perski berättar i sin bok Ur balans att vi vi vår kultur överkskattar det aktiva och underskattar begrundan:

”Tanken att livet i begrundan var överlägset livet med arbete och tillverkning dominerade vår kultur – och andra kulturer med för den delen – under flera tusen år. Den maniska fixeringen vid vita activa som vi nu upplever är en nyskapelse som spred sig i ­Europa under upplysningstiden. Som alla överdrifter är den förmodligen varken särskilt klok ­eller hälsosam.” (Aleksander Perski i Ur balan)

Tanken slår mig än en gång att sömnen här, som så ofta annars, bara nämns i förbifarten. Som om den vore en självklarhet…